Jag känner mej lyckligt lottad!

Skrivet den 2011-01-19, klockan 15:09:57

På Gerts värld igår så pratade de om pinsamheter.. Det var en tjej som ringde in, hon var 17 när incidenten hände, vet inte hur gammal hon var nu.. Grejen var den att hon var på en fest som hon egentligen inte fick gå på, men på något sätt så hade hon lurat sina föräldrar.. På något sätt hade hennes pappa fått reda på det och åkt till festen. Jag uppfattade inte att han gjorde något mer än att kontrollera hur det gick till..

Tjejen tyckte att detta var fruktansvärt pinsamt, alla "kompisar" hade pratat om det hela terminen, några hade till å med slutat umgås med henne (!) pga av detta..

Tjejen blev lite besviken för hon fick inget medhåll från Gert, vilket jag förstår, för han har själv barn i den åldern, så han vet hur det är..

Min första tanke var: Hon är lyckligt lottad som har föräldrar som bryr sig om henne!

Det kanske man inte tänker där å då. Men han kom nog inte dit för att förstöra festen, utan han ville veta vad hans dotter gjorde så hon inte for illa..


Mamma berättade en grej som hände under mitt första år på ML, som jag helt har glömt bort..
Jag skulle på en fest hos en klasskompis i Vaxholm (eller Österskär) å mamma ville ha adressen dit jag skulle, annars fick jag inte åka dit.

Jag va skitsur å vägrade ge henne adressen, för vad skulle hon med den till? Spionera? Men tillslut gav jag med mej å skrev ner adressen på en lapp å gav till henne, å sen va de inga bekymmer, jag fick åka..

Anledningen till att mamma ville ha adressen var självklart inte för att hon skulle spionera, hon ville ha den ifall något skulle hända. För jag skulle sova hos Sandra, å mamma hade aldrig träffat henne eller hennes föräldrar, så hon visste inte vilka de va.. Men nu e de så att Sandra är världens snällaste och har världens snällaste föräldrar! =D (Så hon hade inte behövt oroa sig..)

Men ändå, de kunde ha skurit sej mellan mej å Sandra, de vet man ju inte å då e de inte så kul å ringa polisen å säga att "min dotter är borta, men jag har ingen aning om var hon har varit.." (Det känns oansvarigt som förälder).

Idag förstår jag att mamma bara ville väl, hon ville ju inte att det skulle hända hennes favoritdotter något. Men det var svårt att förstå när jag var 16år..


Väldigt luddigt inlägg, men det jag ville få fram var att föräldrar bryr sig, det är därför de lägger sig i. Inte för att förstöra eller försvåra barnens liv.

Jag känner mej lyckligt lottad som har de föräldrar som jag har, för de bryr sig faktiskt om mej! Eftersom de bryr sig och oroar sig så måste jag ju betyda något för dom <3

//Angelica


Vad tycker du?

(Kommentarer där du gör reklam för din egen blogg, ber mej rösta på dej, tipsar om dina spännande tävlingar, "dagens blogg", mm kommer jag inte att godkänna)


Ditt namn:
Klicka i rutan så sparas du till nästa gång

Din E-postadress: (bara synlig för mej)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0