Den behövs mer än vad man tror...

Skrivet den 2007-09-17, klockan 19:35:39
Ja, funderignen blev verklighet... Jag tog en promenad, den långa.. Då de inte va mörkt än.. Kollade om de fanns lampor där å de fanns de, men väldigt glest så ja vågar fortfarande inte gå där näre e mörkt...
Sen blev de en varm å skön dusch så att ja tinade upp, de va lite kallare idag.. Så nu måste jag upp i garderoben och rota fram mina varma kläder...

Mötte en mamma å hennes son å 2 hundar två ggr... Vi gick åt varsitt håll men vägarna korsade varandra sen... Gick en liten omväg runt hundarna.. De såg snälla ut, men ändå läskiga.. Igår blev jag livrädd när jag va ute å gick.. Jag såg två gigantiska lösa hundar när jag va ute.. Tassade snabbt förbi dem.. Å de kändes som om de följde efter mej, men de gjorde de inte.. Har blivit så otroligt hundrädd, fast jag är uppvuxen med hundar.. Men sen jag blev biten så litar jag inte på de djuren.. Småhundar e okej, för de är ja starkare, men stora biffar - nej! Förutom Jissa då, för ja vet att hon är snäll...

Ja kom fram till att de e lite jobbigt att vara utan sitt pekfinger.. De tänker man inte på.. Eftersom fingertoppen på pekfingret inte har nån känsel så kan jag inte använda den som man ska.. Den lyder lixom inte... Märker de när ja skriver på datorn, knäpper byxknappen å håller i saker.. Fast de va värre på Älva så jag "krossade" armbågen.. Då va ju en arm mindre... Å de va värre, fast de va vänster som tur va.. Sandra fick hjälpa till å klä mej, sätta upp håret, linda armen efter duschningen.. Hon va min ängel då. Tur att jag hade henne!! En stjärna till henne.. 

Ska gå ut i köket å se om jag hittar någe ätbart...

Ciao

Vad tycker du?

(Kommentarer där du gör reklam för din egen blogg, ber mej rösta på dej, tipsar om dina spännande tävlingar, "dagens blogg", mm kommer jag inte att godkänna)


Ditt namn:
Klicka i rutan så sparas du till nästa gång

Din E-postadress: (bara synlig för mej)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0