Blev lite arg i söndags när vi var å badade på morronen.. För när vi var på väg upp så kom det ner två personer med två hundar. Från början var det ingen fara då de höll i sina hundar, men sedan släppte de en av dom å den sprang fram till mej å Erik. Eller mer till Erik, för jag gömde mej bakom honom, men hunden ville hälsa på mej också, så den gick runt Erik å jag lika så för att undvika den, samtidigt som jag kved; "Jag vill inte, jag vill inte".

Tillslut gick den tillbaka till ägarna å jag kunde andas ut.

Jag förstår inte hur man kan släppa sin hund å låta den gå fram till främmande människor, jag kunde ha haft världens pälsallergi, tur att det bara var hundräddsla.. Men det spelar ingen roll, för man släpper inte bara fram hunden, utan man frågar om det är okej..

Jag har vuxit upp bland hundar, vi har haft minst en i familjen, å på hundklubben så kryllade dom å de har aldrig varit något problem för mej..

Men sedan 6 år tillbaka så har det varit annorlunda, jag är totalt livrädd för hundar som jag inte känner. Kan ta en liten omväg om jag ser en hund, går aldrig bara rakt förbi.. Det för att jag har blivit biten av två hundar å påflugen av en.

Jag har väldigt svårt för vissa raser, speciellt stora hundar.

Hundarna på stranden ingår i de raserna, för jag tycker att de reserna ser obehagliga ut.. Känner mej inte alls trygg i deras sällskap.

Så, håll i kopplet!!

//Angelica