Enda sedan man började få betyg i skolan, har jag topp-presterat i skolan.. Mitt mål var alltid ett MVG å jag blev sjukt besviken om jag bara fick ett VG.. Vilket faktiskt är ett bra betyg egentligen.. Betygshetsen i 9an var fruktansvärd, jag slet verkligen som ett djur för att få ihop mina poäng.. 

Jag gick ut nian med 290 p, å de var jag missnöjd med.. Det på grund av att mina två bästa kompisar hade bättre än mej.. 290 p är faktiskt bra då 320 är max.. Eller?

På gymnasiet fortsatte topp-prestationen. Jag var fortfarande bara nöjd om jag fick ett MVG. Nu var det inte så att jag gick ut gymnasiet med 20,0, utan de blev mindre än så.. Även fast snittet inte var kasst så "skäms" jag lite före, de e inget som jag stolt kan säga att jag fick.. Även det för att två av mina kompisar fick mycket bättre än mej..

Å att veta att jag alltid var ett steg bakom dom var inge kul, speciellt inte när folk i klassen upplyste mej om de!!

Basåret kom å topp-satsningen fortsatte, även fast betygen inte spelade någon roll, utan de som gällde var behörigheten.. Men att få G i de 8 ämnen fanns inte för mej.. Basåret var inget riktigt program, men de är nog den enda gången som jag faktiskt blivit nöjd.. För jag satte upp ett mål inför varje kurs å de uppnådde jag..

Nu på universitetet har jag inte läst så mkt. Målet på första mattekursen var en 5a, som jag nu också fick, men i mekaniken så satt jag bara upp 3a som mål, för de var alldeles för svårt. Har inte fått nåe svar än så jag vet inte hure har gått.. Eller jag vet att jag har fått 3 eller mer, för annars hade jag fått tillbaka den för komplettering..

Då matte är min grej så var det självklart att jag skulle satsa på en 5a i Linjär Algebra, men nu efter en veckas plugg så tror jag att jag ska sänka mitt mål..

För om jag ska lyckas å prestera så bra att jag bara ska ha 5or så kommer jag tillslut att knäckas.. Det kommer inte att gå. Jag vill att studietiden ska vara rolig inte ångestframkallande..

Just nu har jag jättesvårt att plugga å de blir extra jobbigt då jag bara vill ha 5or.. Så från och med nu och ett tag framöver så kommer jag att ha som mål att få minst 3or, för då ere iaf godkänt.. Sen när jag har fått tillbaka studielusten så kanske jag kan höja mej ett steg..

Hur stor roll spelar egentligen betygen? Ere inte viktigast att jag bara blir godkänd och kunnig inom området? Eller kommer arbetsgivaren att vilja kolla på mina betyg sen när jag söker jobb?

Ciao